En stor kärleksförklarning med fem öl från Dykes Brewery

I onsdags fick jag chansen att (äntligen) få testa några öl från Dykes Brewery, ett nytt svenskt bryggeri i Sundsvall. Min vän Tobbe hade fått tag på ett par flaskor, och bjöd in mig. Jag har suktat efter dem ända sen jag läste om dem, och såg den oerhört snygga designen på flaskorna. Även dryckerna i säg har fått mina förväntningar OCH förhoppningar att skjuta i taket.

Far och son Dykes brygger "typ" brittisk öl, vilket är helt naturligt då Dick Dykes kommer därifrån. De håller fast i den brittiska bryggtradition, men inte utan att sätta en väldigt personlig och modern touch på dryckerna. Bakom sig har de mer än 30 års erfarenhet av hembryggning.



Vi började med Steamer, en lager jäst i "rumstemperatur" på 4,8% och min personliga favorit. I doften hittade jag stoooora drag åt torkad frukt och karamell. Väldigt brödig och maltig. Dök även upp urin, fast på ett bra sätt (fråga mig inte hur!). Smaken var även den väldigt väldigt maltig, fyllig och mjuk. Det brödiga och fruktiga fanns även med där. Så jäkla bra!

Vidare med English Bitter, en 3,8% stark bitter som tydligen är pappa Dykes personliga favorit. Jag föreställer mig att han finslipat receptet in i MINSTA detalj under årens lopp, och det märks. Även denna är helt perfekt liksom. En nötig och knäckebrödig doft med lite köttbuljong (fortfarande på ett bra sätt - tycker till och med jag, vegetarianen). Denna var lättare och mer sprudlande än Steamern. Knäckebröd med lite nötighet, tillsammans med en släng marsipan och en bra beska. Grymt god matöl kan jag tänka mig.



Brown Alen på 4,8% var den jag föll minst för, dock är det bara personliga preferenser som avgjorde det. En lite köttig doft blandat med fruktgodis, kakor, kaffe och marsipan. Även en släng av "torrt gammalt läder". I smaken fann jag fruktgodis och kakor igen, samt "torr choklad". Utvecklades väldigt fint efter en stunds luftning.

Stouten på 4% är sonen Dykes personliga favorit, om jag förstått saken rätt. Väldigt stor och trevlig arom åt chokladpudding, korn, malt, o'boy, vanilj och rågknäcke. Allt detta fann man även i smaken, tillsammans med marsipan. Även här utvecklades doften enormt efter en stunds luftning, ren njutning!



India Pale Alen på 5,8% är deras "tungviktare", en riktig alkoholbomb (kiddin!). Och allt man förväntar sig av en dammig gammal engelsk IPA fann man inte här. Jösses.. jag ryser av välbehag när jag tänker på chocken jag fick när jag stack ner näsan i glaset. Så sinnessjukt och absolut fantastiskt fruktig arom. Riktig fruktgodisBOMB! Som att öppna en påse Tutti Frutti och få alla de där artificiella dofterna rakt i ansiktet. Bakom denna fruktighet poppade det upp lite marmelad och maltsirap. Smaken var inte alls lika fruktig, utan mer fokuserad på det brödiga och nötigt maltiga. Men fruktgodiset fanns kvar där, tillsammans med Trocadero.



Fem stycken öl med lägsta alkoholhalt 3,8% och högsta 5,8%. De var så sjukt stabila, välsvarvade, genomtänkta och väl genomförda att jag bara blev helt salig. Alla oerhört bra representanter för både sin stil och svensk "craftbeer".



Har verkligen saknat den här typen av öl på marknaden. Och fan, om Dykes nånsin får för sig att göra en kraftfull imperial stout a'la Fullers Imperial Stout eller ett engelskt barley wine (typ Thomas Hardy's) tror jag att jag avlider eller något. Jäklar vad det skulle äga!

Jag är väldigt imponerad och kommer LÄTT att köpa deras öl vid fler tillfällen och följa deras resa med stor nyfikenhet.


"Retuschera bort den här!" säger Tobbe

Kommentarer