Det var nästan två år sen som jag drack Mölska Bergslagen, som är en mölska (dvs mittemellan mjöd och öl, typ) i belgisk tripel stil. Nu var det då dags för Hörebacken, som är en mölska i imperial porter stil.
Brygd med blåklints- och klöverhonung (vilket säger mig i princip NOLL, men det är säkert smaskens), pale ale malt, whiskymalt, chokladmalt, mörk karamellmalt (?) på 9,5%. Tappad/brygd mars 2012.
Öppnar och obeserverar ett snabbt skumbildande i flaskhalsen. Det brukar bara betyda en sak: häll upp snabbt som fan! Gushervarning!
Skvälper i nästan hela frallan i ett stort glas och spänner blicken på glaset: Mörkbrunt fräsande skum som försvinner snabbt som attan. Hzz.....
Tjock och fin, svart som fan.
Fruktig och vinös doft. Salmiak, torkade fikon, körsbärspralin, choklad och blommor. Till och med min fru gillade doften! "Mmmm! Det luktar inte öl!"
Ettrig kolsyra till en början, men ändå fyllig och len vätska. Lång och söt eftersmak. Mycket liten beska.
I smaken återfinner vi salmiak, lakritsrot, "varm choklad", mörk malt, rågbröd. Det finns en vinös och smått örtigt smak mitt uppe i allt. Lite som att stå ute på ett blommigt och vildvuxet gräsfält en varm sommardag och ta en tugga av den tjockaste mest stillastående luften. Ni fattar va? ;)
Riktigt smarrig! Lång slingrande eftersmak som hela tiden utvecklas. Drick den långsamt, låt den ta sin tid, låt den utvecklas - för det gör den verkligen.
Jag rekommenderar den verkligen.
(Snabblänk till dess sida på Systembolaget)
Kommentarer
Skicka en kommentar