Jag och mina vänner Kalle, Joel, Oscar och Svante har ett hårt sällskap kallat "Herrklubb Dragna Värjan". Vi träffas emellanåt och super, slåss och röker.
Jag fick en idé att bjuda in dem till spontana inlägg här på bloggen.
Först ut är Kalle, som är en 27-årig nybliven ölnörd från Fruängen. Han jobbar som webbprogrammerare och gillar att spela gitarr och trummor. Favoritöl varierar men är oftast något fräscht, fruktigt och blommigt, till exempel en fin DIPA.
-
Jag och Joel hade falangträff och käkade sushi och provade lite öl. Till maten började vi med en Mikkeller/Brewdog I Hardcore You. Här tänkte vi inte så mycket utan drack mest och var glada. Drack denna för ett tag sen hos Svante och då var den sjukt god, men jag tror den passar bättre till dom lite starkare sakerna vi åt då; salami, hårdost och kitt-ost.
Joel hade en North Coast Grand Cru i kylen. Vi var båda sugna på nåt mörkare, ale-aktigt, så när denna hälldes upp i glaset var det en överraskning i form av väldigt ljus lager-liknande färg.
Det doftade och såg ut som mousserande vin. Kolsyrat som tusan, små bubblor. Jag lyckades trigga ett gammalt doftminne när jag luktade på den. 1997 var jag och familjen på resa i USA och stannade till i en liten håla vid namn Mexican Hat där vi bodde på motell och käkade nachos på en halvschaskig restaurangen. Doften hade nån form av fatighet som direkt fick mig att tänka på den restauragen.
Roligare än så blev det tyvärr inte, då jag inte tycker om vin. En anteckning var: "otacksam mun".
Helt fel typ av öl för mig helt enkelt.
Efter denna fadäs törstade vi efter tyngre saker och begav oss till Monk's Porterhouse. I kylen vid entrén stod det ett helt gäng Goose Island Night Stalker och ett "just nu"-erbjudande på 250 kr flaskan. Man uppmanades även att dela denna flaska på två, så det var ett snabbt beslut.
Sist vi var där verkade bartendern tycka det var en halvdum fråga när jag frågade om dom hade Pliny the Elder, så jag passade givetvis på nu att fråga efter Pliny the Younger också, för att lite sätta ton för kvällen.
Night Stalker är namngett som hyllning till nån TV-serie från Chicago med samma namn, känner dock inte till den. Samma bas som Bourbon County Stout, men istället för lagring på bourbon-fat har den torrhumlats, enligt beskrivning.
Det säger inte mig så jättemycket, men den påminde definitivt om Bourbon County Stout.
Vi satte oss med denna och ett gäng vitlöksmarinerade oliver och körde igång. Jag går igenom mina få anteckningar och kommenterar dom lite där det behövs:
"Tydlig lukt av stout " (börjar bra)
"Kaffe, choklad och lite alkohol, nästan marsipan"
"Röjig smak av kaffe, lakrits, rök"
"Smakar som alla stouts vill smaka"
Jag tror helt enkelt att det var väldigt bra omständigheter för mig att dricka just denna öl just då. Och ja.. ordet välbalanserad var väl något som användes i sammanhanget.
"Ungefär i mitten på en klunk är det jävligt mkt alkohol"
Alltså, det smakade lite väl mycket alkohol för mig efter några sekunder in i en munfull, men försvann fort och eftersmaken var helt makalös.
"Rap av nagellack"
Än mer tecken att det var för mycket alkoholsmak för min del.
"Lakritsen försvann, chokladen tog över"
Vi satt en stund med denna och kunde märka hur smaken ändrades allteftersom den blev varmare, och detta var den skillnad jag upplevde tydligast.
Slutsats på denna öl:
Ångrar inte en spänn, den satt perfekt för tillfället och var helt enkelt väldigt god. Om jag ska klaga på nåt så är det den nagelacks-aktiga alkoholkaraktären.
Kommentarer
Skicka en kommentar